Framtidens stad

Vi har haft en gemensam aktivitet på skolan där alla från F till år 6 har arbetat med framtidens stad. Nu är alla byggen klara och finns till beskådan i vår matsal. När man vandrar runt och tittar på alla bidrag ser man att alla har arbetat med olika energiformer. Det finns modeller av vindkraftverk, solceller och vattenkraft. Tåg istället för bilar. Smarta tankar kring vattenrening. Gröna tak och stora hamsterhjul som man kan springa i för att få el. Som sagt var, det haglar av smarta tankar och lösningar!

Robot Wars

Som avslutning på eltemat byggde vi robotar som drevs av en liten elmotor.  Själva kopplandet av batteri, motor och strömbrytare blev en bra repetition på hur en seriekoppling fungerar. Robotarna möttes sedan i en turnering. Det var kul både att bygga och att tävla mot de andra. 

Dags att koppla!

Nu har vi gått in på elläran. Vi började med att försöka få en lampa att lysa. Allt eleverna hade var ett 4,5 v batteri och en lampa. Lite klurigt i början, men det gick. Det fanns två sätt att få den att lysa på.

Nästa utmaning var att få en lampa att lysa med hjälp av ett 1,5 volts batteri. Lite knepigare då polerna sitter långt i från varandra. Men det gick det med.

Vi har även kopplar seriekopplingar och parallellkopplingar.

Statisk elektricitet är kul att undersöka. När man gnider t.ex en ballong mot håret sliter man av elektroner som laddar ballongen. Det är det som gör att den drar till sig andra föremål eller sitter fast på väggen.

Som avslutning på el och magnetismtemat bygger vi Robotar som ska tävla mot varandra.

Magneter och elektricet

Nu har vi arbetat en del med magnetism. Vi har testat vilka material som är magnetiska, hur magneterna uppför sig. Hur magnetfältet ser ut runt magneterna med hjälp av järnfilspån.
När man för två magneters nordpoler eller sydpoler mot varandra repellerar de från varandra, de stöts bort. När man vänder syd mot norr attraheras de, de dras samman.

Vi har även pratat om att jorden är som en stor magnet med ett magnetfält från den magnetiska nordpolen till den magnetiska sydpolen. Att jorden har ett magnetfält beror på att i jordens inre finns det en kärna av smält järn som sakta strömmar runt, runt. Denna rörelse ger upphov till jordens magnetfält. Det fällt vi använder när vi med hjälp av en kompass orienterar oss fram i skogen.

Det finns permanent magneter, magneter som alltid är magnetiska. Man kan också magnetisera föremål av järn och stål. När man drar med en magnet längs med t.ex en spik så blir den magnetisk. Atomerna riktas åt samma håll i spiken och då blir den magnetisk.

Vi testade också på att göra en elektromagnet med hjälp av ett batteri, lite ledningstråd och en järnskruv. När vi slöt kretsen blev skruven magnetisk, när strömmen bröts upphörde skruven att vara magnetisk.

Artkunskap

Terminen startade upp med ett kortare arbetsområde i artkunskap. Vi fokuserade främst på arter i närmiljön, arter som vi kan se eller se spår av. Men det är klart, spännande djur som varg, björn och järv slank också med.

Med hjälp av våra I-pad kunde eleverna själva ge sig ut i området kring skolan och fota av träd och andra växter som de senare artbestämde med hjälp av digifloran.
digifloran
Det är smidigt när allt finns i handen genom I-paden. Eleverna gjorde små presentationer med beskrivningar av de olika arterna antingen i keynote eller pages som de airdroppade till mig.
Av dessa sammanställde jag sedan ett material som de har att läsa på.
Det finns även en hel massa bra filmer på mediapoolen om både våra svenska träd och vanliga vilda djur.

Serien Svenska träd visar de vanligaste träden samt vad de används till. Att den svenska skogen är en viktig naturresurs är ju viktigt att känna till.
Det finns även en serie som heter Svenska djur som berättar om våra vanliga däggdjur.
Dessa finns även på flera olika språk.

Målet med arbetet är inte bara att de ska känna igen de olika arterna utan de ska även kunna använda begrepp som näringskedja och näringspyramid som vi har arbetat med tidigare. Vi har även pratat om växternas olika strategier för att sprida sina frön.

En del elever tycker att de latinska namnen är intressanta, men det finns det givetvis inget krav på att kunna. Även om det är lite kul att aspen heter Populus tremula på latin, den darrande popeln!
Varför kallas den det tro?

Skelettet och musklerna

Vårt skelett består av över 200 ben. Allt från de minsta benen i örat till lårbenet som är det största benet i din kropp.

Musklerna och skelettet utgör vår rörelseapparat. Dessa samspelar för att vi ska kunna röra på oss.

På ur finns det en del att titta på:

skelettet

musklerna

Nu ligger en ny quizz ute på socrative. Room 76026. Den handlar om skelettet och musklerna.

socrative

Förbränning

En skvätt sirap i en plåtburk såg ut som på bilden längst ned efter en stund i eldens hetta.

Hur kunde den bli till en bit kol?

Kanske kan den här filmen ge oss lite ledtrådar?

kolatomen

Eftersom det handlar om kol och förbränning så kan den här artikeln vara intressant:

10 ingredienser i en kropp

Att allt kol kommer från exploderade stjärnor är en hissnande tanke. Vi har alla stjärnstoft i oss.

Andningen

Vi har precis arbetat med andningen. Varför andas vi?
Elevernas svar är självklart: För att leva!

Vad är det vi behöver när vi andas och varför är lite svårare att förstå. Att vi behöver syre för att leva vet de. Men att syret behövs för vår förbränning, för att vi skall kunna få energi från maten vi äter är inte lika självklart. Likt en eld behöver syre för att brinna behöver vår kropp syre för att hålla igång sin förbränning. Det är därför vi andas mer när vi blir ansträngda, vi gör åt mer energi, då behövs mer syre.
Samtidigt bildas det koldioxid som vi måste bli av med. Så vi andas både för att få syre till vår förbränning och för att bli av med restprodukterna från cellandningen, vatten och koldioxid.

Det är precis som fotosyntesen men tvärt om!

solenergi+koldioxid+vatten=socker+syre          socker(energi)+syre=koldioxid+vatten+energi(rörelse)

Vi har också testat hur mycket luft våra lungor rymmer. Genom att andas ut i en plastpåse och sedan sänka ner den i en behållare med vatten kan man mäta hur mycket vatten som rinner ur behållaren.

På idrotten kommer det att bli en hel del konditionsövningar. Det passar bra nu!


På http://m.socrative.com/student/#joinRoom, rumsnummer 76026 finns det frågor att repetera.

Passa på att kolla in den gamla favoritserien En cellsam historia på youtube! Finns om hela kroppen.

En cellsam historia

Kroppen

Nu har vi börjat med ett mycket intressant och stort arbetsområde. Allt kommer inte handla om NO i arbetsområdet utan även SO och andra ämnen kommer att bli en del i arbetet. Vilket område är det då?
Jo det är kroppen!

Vi kommer att arbeta med både kropp och knopp så att säga.

Vi har redan hunnit arbeta lite med människans ursprung. Tänk att den moderna människan bara har funnits i 200 000 år. En bråkdel av den tid jorden och livet på jorden har funnits.

Just nu går en spännande serie på svt som handlar om människans historia.

människans historia

En bok jag måste rekommendera är Gryning över Kalahari av Lasse Berg.

Men det är inget eleverna behöver läsa, tro mig!

Då passar kanske de här filmerna bättre:

Människor, apor och jag


Lucys mormor



Vi har också hunnit med att gå igenom vår matspjälkningsaparat.

När majs blir bajs


matspjälkningen

Enkla maskiner

Vi har tittat närmare på De enkla maskinerna. Det är hävstången, hjulet, kilen, skruven, det lutande planet och blocket. Än har vi inte undersökt alla. Men hävstången, hjulet, skruven och det lutande planet har vi testat.

Skruven och det lutande planet bygger på samma princip. Det man vinner i kraft förlorar man i väg.
Eller lättare uttryckt-det är lättare att gå uppför en flack backe än uppför en brant. I alperna är det vanligt med serpentinvägar,  man får köra en längre väg men det krävs inte lika mycket kraft som det skulle gjort om man körde rakt uppför berget.

Skruven är egentligen ett lutande plan, men "lindat" runt ett skaft. Skruven gör också att kraften förstärks. I ett skruvstäd kan man dra åt väldigt hårt utan att man själv behöver ta i så mycket.

Med hjälp av hjul minskar också den kraft som krävs för att flytta på ett föremål.

En av mänsklighetens viktigaste upptäckter.

Balans och tyngdpunkt

Med hjälp av lite enkelt material, tändstickor, flirtkulor, modellera och limpistoler har vi byggt balansleksaker. Lite pilligt var det men det gick!