Förbränning

En skvätt sirap i en plåtburk såg ut som på bilden längst ned efter en stund i eldens hetta.

Hur kunde den bli till en bit kol?

Kanske kan den här filmen ge oss lite ledtrådar?

kolatomen

Eftersom det handlar om kol och förbränning så kan den här artikeln vara intressant:

10 ingredienser i en kropp

Att allt kol kommer från exploderade stjärnor är en hissnande tanke. Vi har alla stjärnstoft i oss.

Andningen

Vi har precis arbetat med andningen. Varför andas vi?
Elevernas svar är självklart: För att leva!

Vad är det vi behöver när vi andas och varför är lite svårare att förstå. Att vi behöver syre för att leva vet de. Men att syret behövs för vår förbränning, för att vi skall kunna få energi från maten vi äter är inte lika självklart. Likt en eld behöver syre för att brinna behöver vår kropp syre för att hålla igång sin förbränning. Det är därför vi andas mer när vi blir ansträngda, vi gör åt mer energi, då behövs mer syre.
Samtidigt bildas det koldioxid som vi måste bli av med. Så vi andas både för att få syre till vår förbränning och för att bli av med restprodukterna från cellandningen, vatten och koldioxid.

Det är precis som fotosyntesen men tvärt om!

solenergi+koldioxid+vatten=socker+syre          socker(energi)+syre=koldioxid+vatten+energi(rörelse)

Vi har också testat hur mycket luft våra lungor rymmer. Genom att andas ut i en plastpåse och sedan sänka ner den i en behållare med vatten kan man mäta hur mycket vatten som rinner ur behållaren.

På idrotten kommer det att bli en hel del konditionsövningar. Det passar bra nu!


På http://m.socrative.com/student/#joinRoom, rumsnummer 76026 finns det frågor att repetera.

Passa på att kolla in den gamla favoritserien En cellsam historia på youtube! Finns om hela kroppen.

En cellsam historia

Kroppen

Nu har vi börjat med ett mycket intressant och stort arbetsområde. Allt kommer inte handla om NO i arbetsområdet utan även SO och andra ämnen kommer att bli en del i arbetet. Vilket område är det då?
Jo det är kroppen!

Vi kommer att arbeta med både kropp och knopp så att säga.

Vi har redan hunnit arbeta lite med människans ursprung. Tänk att den moderna människan bara har funnits i 200 000 år. En bråkdel av den tid jorden och livet på jorden har funnits.

Just nu går en spännande serie på svt som handlar om människans historia.

människans historia

En bok jag måste rekommendera är Gryning över Kalahari av Lasse Berg.

Men det är inget eleverna behöver läsa, tro mig!

Då passar kanske de här filmerna bättre:

Människor, apor och jag


Lucys mormor



Vi har också hunnit med att gå igenom vår matspjälkningsaparat.

När majs blir bajs


matspjälkningen

Enkla maskiner

Vi har tittat närmare på De enkla maskinerna. Det är hävstången, hjulet, kilen, skruven, det lutande planet och blocket. Än har vi inte undersökt alla. Men hävstången, hjulet, skruven och det lutande planet har vi testat.

Skruven och det lutande planet bygger på samma princip. Det man vinner i kraft förlorar man i väg.
Eller lättare uttryckt-det är lättare att gå uppför en flack backe än uppför en brant. I alperna är det vanligt med serpentinvägar,  man får köra en längre väg men det krävs inte lika mycket kraft som det skulle gjort om man körde rakt uppför berget.

Skruven är egentligen ett lutande plan, men "lindat" runt ett skaft. Skruven gör också att kraften förstärks. I ett skruvstäd kan man dra åt väldigt hårt utan att man själv behöver ta i så mycket.

Med hjälp av hjul minskar också den kraft som krävs för att flytta på ett föremål.

En av mänsklighetens viktigaste upptäckter.

Balans och tyngdpunkt

Med hjälp av lite enkelt material, tändstickor, flirtkulor, modellera och limpistoler har vi byggt balansleksaker. Lite pilligt var det men det gick!

potatisbalans

Det här är ett bra exempel på hur tyngdpunkten inte behöver befinna sig i föremålet för att man skall hitta balansen.

Mer om tyngdpunkt

Vi har arbetat med tyngdkraften och tyngdpunkter. Allt dras mot jordens mitt, det kallas tyngdkraft eller gravitation. För att hitta och förstå vad tyngdpunkt är har vi gjort olika försök.

När man sakta för ihop händerna medan en sopborste vilar på dina händer märker man att det går lättare att flytta den ena handen. Men rätt som det är blir det lättare att flytta den andra handen. När händerna möts har man hittat sopborstens tyngdpunkt.

Klossarna faller när tyngdpunkten hamnar utanför stödpunkten.