potatisbalans

Det här är ett bra exempel på hur tyngdpunkten inte behöver befinna sig i föremålet för att man skall hitta balansen.

Mer om tyngdpunkt

Vi har arbetat med tyngdkraften och tyngdpunkter. Allt dras mot jordens mitt, det kallas tyngdkraft eller gravitation. För att hitta och förstå vad tyngdpunkt är har vi gjort olika försök.

När man sakta för ihop händerna medan en sopborste vilar på dina händer märker man att det går lättare att flytta den ena handen. Men rätt som det är blir det lättare att flytta den andra handen. När händerna möts har man hittat sopborstens tyngdpunkt.

Klossarna faller när tyngdpunkten hamnar utanför stödpunkten.

Rörliga leksaker

Vi byggde rörliga leksaker på Tekniken.
Två enkla mekanismer kunde användas för att överföra rörelse.

Efter en härligt kreativ förmiddag hade alla lyckats tillverka en leksak
som rörde sig.

Den senaste tiden har vi arbetat mycket med egna undersökningar. Vi började med det stora tuggummitestet. Ett populärt ämnesområde! Eleverna fick på förhand formulera frågeställningar och saker de ville testa samt hur testet skulle genomföras och hur resultatet skulle redovisas. Fem olika sorters tuggummi ingick i testet.
Efter ivrigt tuggande, smakande och bubbelblåsande var undersökningen klar.

Nästa område för egna försök och experiment var friktion. Efter en genomgång av vad friktion är och hur det kan märkas. Fick eleverna hitta på egna undersökningar som skulle mäta friktion. Många kloka idéer kom fram. Avnötningsapparater konstruerades för att kraften skulle vara lika när man skickade iväg sina föremål på olika underlag. Lutningar mättes med både gradskiva och linjal. Resultat sammanställdes och presenterades.

I bägge undersökningarna diskuterade vi olika faktorer som kan påverka ett försöksresultat. De kom fram till saker som att det var bra att samma person blåser tuggummibubblor, att det skulle vara bra om alla tuggummin var lika stora osv. I friktionsförsöket kom det fram saker som att det var bra att flera testade samma föremål för att se om man fick samma resultat oberoende vem som skickade iväg det testade föremålet.

Nu är vi snart klara med vårt arbetsområde. Som vanligt så växer ett arbete under tiden. Nya frågor ställs, nya problem behöver lösas. På grund av alla frågor kring fotosyntesen så har vi även diskuterat syret och kolets kretslopp. Här kommer två små trevliga filmer som berättar mer om både kolets och syrets kretslopp. Ni hittar filmerna på mediapoolen.

Animated Science - Molekyler : Atom C - kolatomen

Animated Science - Molekyler : Syre

Ni kan också gå in på http://m.socrative.com/student/#joinRoom för att träna. Nummer 76026.

Ännu en vecka

Nu är det bara jord kvar. Maskarna har vuxit till sig.

Näringsväv

Här kommer lite länkar till bilder på näringsvävar, näringskedjor


näringsväv sjö

näringskedja i skogen

näringskedja i sjön

näringspyramid

Första steget i alla dessa är alltid producenterna. De gröna växterna eller växtplankton i sjön. Sedan kommer de som äter av de gröna växterna. De är primärkonsumenterna, de första ledet av konsumenter. Sedan kommer de som äter av växtätarna. De är också konsumenter. Sist i näringskedjan finns en toppkonsument. Det är den som är högst upp i näringspyramiden. Men det slutar inte här. När toppkonsumenten dör så bryts kroppen ned och molekyler och atomer kan användas igen av växterna. Så går allt runt i ett evigt kretslopp.