Det gror!

Våren är i antågande och vad passat då bättre än att börja plantera. Vi har börjat med att tillverka små miniväxthus. Detta fick eleverna själva göra utifrån en ritning. Det var lite knepigt för en del att följa den. Men det är nyttig träning!

I varje zip-påse la vi en böna eller några ärtor, en bomullstuss och lite vatten.
Nu återstår att följa utvecklingen.

Framtidens stad

Vi har haft en gemensam aktivitet på skolan där alla från F till år 6 har arbetat med framtidens stad. Nu är alla byggen klara och finns till beskådan i vår matsal. När man vandrar runt och tittar på alla bidrag ser man att alla har arbetat med olika energiformer. Det finns modeller av vindkraftverk, solceller och vattenkraft. Tåg istället för bilar. Smarta tankar kring vattenrening. Gröna tak och stora hamsterhjul som man kan springa i för att få el. Som sagt var, det haglar av smarta tankar och lösningar!

Robot Wars

Som avslutning på eltemat byggde vi robotar som drevs av en liten elmotor.  Själva kopplandet av batteri, motor och strömbrytare blev en bra repetition på hur en seriekoppling fungerar. Robotarna möttes sedan i en turnering. Det var kul både att bygga och att tävla mot de andra. 

Dags att koppla!

Nu har vi gått in på elläran. Vi började med att försöka få en lampa att lysa. Allt eleverna hade var ett 4,5 v batteri och en lampa. Lite klurigt i början, men det gick. Det fanns två sätt att få den att lysa på.

Nästa utmaning var att få en lampa att lysa med hjälp av ett 1,5 volts batteri. Lite knepigare då polerna sitter långt i från varandra. Men det gick det med.

Vi har även kopplar seriekopplingar och parallellkopplingar.

Statisk elektricitet är kul att undersöka. När man gnider t.ex en ballong mot håret sliter man av elektroner som laddar ballongen. Det är det som gör att den drar till sig andra föremål eller sitter fast på väggen.

Som avslutning på el och magnetismtemat bygger vi Robotar som ska tävla mot varandra.

Magneter och elektricet

Nu har vi arbetat en del med magnetism. Vi har testat vilka material som är magnetiska, hur magneterna uppför sig. Hur magnetfältet ser ut runt magneterna med hjälp av järnfilspån.
När man för två magneters nordpoler eller sydpoler mot varandra repellerar de från varandra, de stöts bort. När man vänder syd mot norr attraheras de, de dras samman.

Vi har även pratat om att jorden är som en stor magnet med ett magnetfält från den magnetiska nordpolen till den magnetiska sydpolen. Att jorden har ett magnetfält beror på att i jordens inre finns det en kärna av smält järn som sakta strömmar runt, runt. Denna rörelse ger upphov till jordens magnetfält. Det fällt vi använder när vi med hjälp av en kompass orienterar oss fram i skogen.

Det finns permanent magneter, magneter som alltid är magnetiska. Man kan också magnetisera föremål av järn och stål. När man drar med en magnet längs med t.ex en spik så blir den magnetisk. Atomerna riktas åt samma håll i spiken och då blir den magnetisk.

Vi testade också på att göra en elektromagnet med hjälp av ett batteri, lite ledningstråd och en järnskruv. När vi slöt kretsen blev skruven magnetisk, när strömmen bröts upphörde skruven att vara magnetisk.

Artkunskap

Terminen startade upp med ett kortare arbetsområde i artkunskap. Vi fokuserade främst på arter i närmiljön, arter som vi kan se eller se spår av. Men det är klart, spännande djur som varg, björn och järv slank också med.

Med hjälp av våra I-pad kunde eleverna själva ge sig ut i området kring skolan och fota av träd och andra växter som de senare artbestämde med hjälp av digifloran.
digifloran
Det är smidigt när allt finns i handen genom I-paden. Eleverna gjorde små presentationer med beskrivningar av de olika arterna antingen i keynote eller pages som de airdroppade till mig.
Av dessa sammanställde jag sedan ett material som de har att läsa på.
Det finns även en hel massa bra filmer på mediapoolen om både våra svenska träd och vanliga vilda djur.

Serien Svenska träd visar de vanligaste träden samt vad de används till. Att den svenska skogen är en viktig naturresurs är ju viktigt att känna till.
Det finns även en serie som heter Svenska djur som berättar om våra vanliga däggdjur.
Dessa finns även på flera olika språk.

Målet med arbetet är inte bara att de ska känna igen de olika arterna utan de ska även kunna använda begrepp som näringskedja och näringspyramid som vi har arbetat med tidigare. Vi har även pratat om växternas olika strategier för att sprida sina frön.

En del elever tycker att de latinska namnen är intressanta, men det finns det givetvis inget krav på att kunna. Även om det är lite kul att aspen heter Populus tremula på latin, den darrande popeln!
Varför kallas den det tro?

Skelettet och musklerna

Vårt skelett består av över 200 ben. Allt från de minsta benen i örat till lårbenet som är det största benet i din kropp.

Musklerna och skelettet utgör vår rörelseapparat. Dessa samspelar för att vi ska kunna röra på oss.

På ur finns det en del att titta på:

skelettet

musklerna

Nu ligger en ny quizz ute på socrative. Room 76026. Den handlar om skelettet och musklerna.

socrative