Filmtips

Hej här kommer lite filmtips som alla handlar om vårt arbetsområde. Filmerna hittar ni på mediapoolen.

http://www.mediapoolen.se/

Ekologins grunder

Det handlar om eklogi - Ekosystemets dynamik

Kaxiga kryp

Pollinering och fotosyntes

Ni måste logga in på mediapoolen för att kunna söka på filmerna.

Maskarna

Vad kommer att hända?
Maskarna skall jobba i 4 veckor.
En gång i veckan kommer vi att kolla till dom, maskarna, naturens små avfallskvarnar

Kolbränningens småkryp

De djur som vi lyckades håva upp ur sjön bildar en liten näringskedja. Vi fick upp flicksländenymfer, trollsländenymfer, vattengråsuggor, buksimmare och en del annat smått.

Bland multnande löv och andra växtdelar trivs vattengråsuggorna och andra små kräftdjur. Här mumsar de i sig av växterna. De bryter ned det organiska materialet så att det kan användas igen av sjöns växter. En massa bakterier hjälper också till, men dom ser vi inte.

Men bland alla multnande växtdelar kryper ett av sjöns värsta rovdjur omkring, trollsländenymfen. Ett djur som lever sina första år i vatten för att sedan när den är stor nog klättra upp för ett vasstrå och där fullborda förvandlingen till trollslända. Även i luften är den en fullfjädrad jägare! Men åter till den intet ont anade gråsuggan. Rätt som det är smäller det till och gråsuggan har ingått i näringskedjan.

Även buksimmaren som faktiskt bär med sig en bubbla av luft för att kunna andas när den dyker ner i sin jakt på mat riskerar att hamna i trollsländans käft.

Nu går ju inte trollsländenymfen säker den heller, rätt som det är så hamnar den i magen på en abborre som i sin tur kan hamna i gäddans gap. Vilken vi senare kanske har turen att fånga till middag! Tänk att gamla blad kan bli till en middag!

Här har ni en trollslända på jakt!

trollsländenymf

Vill ni läsa mer om trollsländan så kan ni göra det här:
fakta om trollsländor

Här finns än mer fakta om småkryp vid vattnet:
Småkryp

Småkryp i skog och sjö

Hej igen!
Nu har höstterminen dragit igång och vårt första arbetsområde handlar om småkryp, eller kanske att man skall säga ryggradslösa djur.
Vi har hunnit med att undersöka småkryp i skogen och i Byttorpssjön i vår jakt på småkryp. Vi har hittat flera olika djur som har olika roller i ekosystemet. Allt från nedbrytare till rovdjur. Djuren vi fann både i skogen och i sjön hjälper oss att förstå samband som näringskedjor och hur allt i naturen ingår i ett evigt kretslopp.

Mål med arbetsområdet är:

Att känna till olika småkryps roll i ekosystemet.
Att känna till olika småkryps fortplantning.
Att kunna använda en artnyckel för att känna igen olika småkryp.
Att kunna känna igen olika ryggradslösa djur.
Att kunna förklara varför de lever som de gör.
Att kunna göra egna näringskedjor och näringsvävar.
Att kunna begrepp kopplat till arbetsområdet.

Här hittar ni bedömningsmatrisen till arbetsområdet.

ps. I går hittade vi ett praktexemplar av Sveriges största spindelart, kärrspindeln. Den kan bli över 7 cm i diameter. ds

De fiskar vi skall känna igen är följande:

abborre, gädda, mört, gös, ål, brax, öring/lax, torsk, sej, makrill, rödspätta, pigghaj och sill/strömming

Det finns över 140 olika arter av fiskar i Sverige. Så alla kan vi nog inte lära oss!

Vill man läsa mer om fiskar så kan man titta på den här sidan:

http://www.svenskfisk.se/fiskarter-och-fisket/vanliga-arter.aspx

Det är bara att välja vilken fisk man vill lära sig mer om!

Nu har vi hunnit med att dissekera fiskar. Abborrar, mörtar och gäddor var de fiskar vi undersökte.
Vi såg lätt skillnad på de tre fiskarna. Alla fiskar hade fenor, men de sitter på lite olika ställen. Abborren har två ryggfenor, gäddans enda ryggfena sitter väldigt långt bak på kroppen. Gäddan har en väldigt stor mun, mörten en väldigt liten! Vad säger det om vad de äter? Gäddans färg säger också den en del om hur den jagar, kamouflagefärgen gör att den lätt kan gömma sig för sitt byte.

Om fiskarna ser olika ut på utsidan så var de ganska lika på insidan. Gälar, hjärta, lever, magsäck och tarmar har ju alla fiskar. Simblåsa har de också. En del av fiskarna hade rom eller mjölke i sig. Mängden ägg gjorde att vi pratade om varför det är så många ägg. Det är ju väldigt få fiskar som lever tills de blir fullvuxna. De flesta blir mat till andra fiskar.

Ett av målen med arbetsområdet är att kunna namnet på fisken olika delar.

Bild från http://openclipart.org.

Nu har vi kommit fram till fiskarna i vårt arbete med livets utveckling.
Vi började med den första cellen som man tror uppstod för ca 3,5 miljarder år sedan.
Efter den kom det flercelliga livet för ca 600 miljoner år sedan.
Då tog allt fart med allt från trilobiter till ortoceratiter.
Just ortoceratiter finns det massor av i golven på vår skola.
Pikaian var det första djuret som hade ryggrad, den är ursprunget till fiskarna.


Här kommer några videolänkar som visar hur stora en del av forntidens fiskar var.

Megalodon

evolutionen på 5 minuter