måndag 30 september 2013

Fotosyntesen kan vi ju inte glömma av när vi arbetar med näringskedjor och näringsvävar.
Allt har ju sin början i de gröna växternas klorofyll.

Fotosyntesen
Solljus+koldioxid+vatten=socker+syre.

Det är intressant att se på vad som händer när vi äter. Socker är det bränsle som våra muskler och vår hjärna behöver. Vi andas ju också och det gör vi för att få syre. I våra kroppar reagerar syre och socker och energi bildas, det och koldioxid och vatten. Precis som fotosyntesen baklänges. Tänk att vi använder energi som ursprungligen kommer från solen när vi rör oss eller tänker.

Cellandningen
socker+syre=solljus+koldioxid+vatten

Idag pratade vi även om hur atomer bygger upp molekyler.

Här kommer två små filmer som handlar om fotosyntesen:
fotosyntesen

fotosyntesen 2



torsdag 26 september 2013

En vecka senare

Nu har maskarna jobbat hårt i en vecka. Redan nu ser man att innehållet har sjunkit ihop. Salladen är uppäten. Mögel har börjat växa. Möglet är också en nedbrytare. Mögelsvampen lever på dött material. Men även bakterier jobbar för högtryck i komposten.

onsdag 18 september 2013

Filmtips

Hej här kommer lite filmtips som alla handlar om vårt arbetsområde. Filmerna hittar ni på mediapoolen.

http://www.mediapoolen.se/

Ekologins grunder


Det handlar om eklogi - Ekosystemets dynamik

Kaxiga kryp

Pollinering och fotosyntes

Ni måste logga in på mediapoolen för att kunna söka på filmerna.





tisdag 17 september 2013

Maskarna

Vad kommer att hända?
Maskarna skall jobba i 4 veckor.
En gång i veckan kommer vi att kolla till dom, maskarna, naturens små avfallskvarnar

onsdag 11 september 2013

Kolbränningens småkryp

De djur som vi lyckades håva upp ur sjön bildar en liten näringskedja. Vi fick upp flicksländenymfer, trollsländenymfer, vattengråsuggor, buksimmare och en del annat smått.

Bland multnande löv och andra växtdelar trivs vattengråsuggorna och andra små kräftdjur. Här mumsar de i sig av växterna. De bryter ned det organiska materialet så att det kan användas igen av sjöns växter. En massa bakterier hjälper också till, men dom ser vi inte.

Men bland alla multnande växtdelar kryper ett av sjöns värsta rovdjur omkring, trollsländenymfen. Ett djur som lever sina första år i vatten för att sedan när den är stor nog klättra upp för ett vasstrå och där fullborda förvandlingen till trollslända. Även i luften är den en fullfjädrad jägare! Men åter till den intet ont anade gråsuggan. Rätt som det är smäller det till och gråsuggan har ingått i näringskedjan.

Även buksimmaren som faktiskt bär med sig en bubbla av luft för att kunna andas när den dyker ner i sin jakt på mat riskerar att hamna i trollsländans käft.

Nu går ju inte trollsländenymfen säker den heller, rätt som det är så hamnar den i magen på en abborre som i sin tur kan hamna i gäddans gap. Vilken vi senare kanske har turen att fånga till middag! Tänk att gamla blad kan bli till en middag!

Här har ni en trollslända på jakt!

trollsländenymf

Vill ni läsa mer om trollsländan så kan ni göra det här:
fakta om trollsländor

Här finns än mer fakta om småkryp vid vattnet:
Småkryp


Småkryp i skog och sjö



Hej igen!
Nu har höstterminen dragit igång och vårt första arbetsområde handlar om småkryp, eller kanske att man skall säga ryggradslösa djur.
Vi har hunnit med att undersöka småkryp i skogen och i Byttorpssjön i vår jakt på småkryp. Vi har hittat flera olika djur som har olika roller i ekosystemet. Allt från nedbrytare till rovdjur. Djuren vi fann både i skogen och i sjön hjälper oss att förstå samband som näringskedjor och hur allt i naturen ingår i ett evigt kretslopp.

Mål med arbetsområdet är:

Att känna till olika småkryps roll i ekosystemet.
Att känna till olika småkryps fortplantning.
Att kunna använda en artnyckel för att känna igen olika småkryp.
Att kunna känna igen olika ryggradslösa djur.
Att kunna förklara varför de lever som de gör.
Att kunna göra egna näringskedjor och näringsvävar.
Att kunna begrepp kopplat till arbetsområdet.

Här hittar ni bedömningsmatrisen till arbetsområdet.


ps. I går hittade vi ett praktexemplar av Sveriges största spindelart, kärrspindeln. Den kan bli över 7 cm i diameter. ds