potatisbalans

Det här är ett bra exempel på hur tyngdpunkten inte behöver befinna sig i föremålet för att man skall hitta balansen.

Mer om tyngdpunkt

Vi har arbetat med tyngdkraften och tyngdpunkter. Allt dras mot jordens mitt, det kallas tyngdkraft eller gravitation. För att hitta och förstå vad tyngdpunkt är har vi gjort olika försök.

När man sakta för ihop händerna medan en sopborste vilar på dina händer märker man att det går lättare att flytta den ena handen. Men rätt som det är blir det lättare att flytta den andra handen. När händerna möts har man hittat sopborstens tyngdpunkt.

Klossarna faller när tyngdpunkten hamnar utanför stödpunkten.

Rörliga leksaker

Vi byggde rörliga leksaker på Tekniken.
Två enkla mekanismer kunde användas för att överföra rörelse.

Efter en härligt kreativ förmiddag hade alla lyckats tillverka en leksak
som rörde sig.

Den senaste tiden har vi arbetat mycket med egna undersökningar. Vi började med det stora tuggummitestet. Ett populärt ämnesområde! Eleverna fick på förhand formulera frågeställningar och saker de ville testa samt hur testet skulle genomföras och hur resultatet skulle redovisas. Fem olika sorters tuggummi ingick i testet.
Efter ivrigt tuggande, smakande och bubbelblåsande var undersökningen klar.

Nästa område för egna försök och experiment var friktion. Efter en genomgång av vad friktion är och hur det kan märkas. Fick eleverna hitta på egna undersökningar som skulle mäta friktion. Många kloka idéer kom fram. Avnötningsapparater konstruerades för att kraften skulle vara lika när man skickade iväg sina föremål på olika underlag. Lutningar mättes med både gradskiva och linjal. Resultat sammanställdes och presenterades.

I bägge undersökningarna diskuterade vi olika faktorer som kan påverka ett försöksresultat. De kom fram till saker som att det var bra att samma person blåser tuggummibubblor, att det skulle vara bra om alla tuggummin var lika stora osv. I friktionsförsöket kom det fram saker som att det var bra att flera testade samma föremål för att se om man fick samma resultat oberoende vem som skickade iväg det testade föremålet.

Nu är vi snart klara med vårt arbetsområde. Som vanligt så växer ett arbete under tiden. Nya frågor ställs, nya problem behöver lösas. På grund av alla frågor kring fotosyntesen så har vi även diskuterat syret och kolets kretslopp. Här kommer två små trevliga filmer som berättar mer om både kolets och syrets kretslopp. Ni hittar filmerna på mediapoolen.

Animated Science - Molekyler : Atom C - kolatomen

Animated Science - Molekyler : Syre

Ni kan också gå in på http://m.socrative.com/student/#joinRoom för att träna. Nummer 76026.

Ännu en vecka

Nu är det bara jord kvar. Maskarna har vuxit till sig.

Näringsväv

Här kommer lite länkar till bilder på näringsvävar, näringskedjor


näringsväv sjö

näringskedja i skogen

näringskedja i sjön

näringspyramid

Första steget i alla dessa är alltid producenterna. De gröna växterna eller växtplankton i sjön. Sedan kommer de som äter av de gröna växterna. De är primärkonsumenterna, de första ledet av konsumenter. Sedan kommer de som äter av växtätarna. De är också konsumenter. Sist i näringskedjan finns en toppkonsument. Det är den som är högst upp i näringspyramiden. Men det slutar inte här. När toppkonsumenten dör så bryts kroppen ned och molekyler och atomer kan användas igen av växterna. Så går allt runt i ett evigt kretslopp.

Näringsväv

Fotosyntesen

Näringskedjan i sjön

Näringskedja i skogen

Nästan bara jord

Ytterligare en vecka har gått. Nu är det mesta uppätet. Man ser mögel lite varstans. Man ser också en del små maskar, det är ungar till de stora maskarna.

Fotosyntesen kan vi ju inte glömma av när vi arbetar med näringskedjor och näringsvävar.
Allt har ju sin början i de gröna växternas klorofyll.

Fotosyntesen
Solljus+koldioxid+vatten=socker+syre.

Det är intressant att se på vad som händer när vi äter. Socker är det bränsle som våra muskler och vår hjärna behöver. Vi andas ju också och det gör vi för att få syre. I våra kroppar reagerar syre och socker och energi bildas, det och koldioxid och vatten. Precis som fotosyntesen baklänges. Tänk att vi använder energi som ursprungligen kommer från solen när vi rör oss eller tänker.

Cellandningen
socker+syre=solljus+koldioxid+vatten

Idag pratade vi även om hur atomer bygger upp molekyler.

Här kommer två små filmer som handlar om fotosyntesen:
fotosyntesen

fotosyntesen 2

En vecka senare

Nu har maskarna jobbat hårt i en vecka. Redan nu ser man att innehållet har sjunkit ihop. Salladen är uppäten. Mögel har börjat växa. Möglet är också en nedbrytare. Mögelsvampen lever på dött material. Men även bakterier jobbar för högtryck i komposten.

Filmtips

Hej här kommer lite filmtips som alla handlar om vårt arbetsområde. Filmerna hittar ni på mediapoolen.

http://www.mediapoolen.se/

Ekologins grunder

Det handlar om eklogi - Ekosystemets dynamik

Kaxiga kryp

Pollinering och fotosyntes

Ni måste logga in på mediapoolen för att kunna söka på filmerna.

Maskarna

Vad kommer att hända?
Maskarna skall jobba i 4 veckor.
En gång i veckan kommer vi att kolla till dom, maskarna, naturens små avfallskvarnar

Kolbränningens småkryp

De djur som vi lyckades håva upp ur sjön bildar en liten näringskedja. Vi fick upp flicksländenymfer, trollsländenymfer, vattengråsuggor, buksimmare och en del annat smått.

Bland multnande löv och andra växtdelar trivs vattengråsuggorna och andra små kräftdjur. Här mumsar de i sig av växterna. De bryter ned det organiska materialet så att det kan användas igen av sjöns växter. En massa bakterier hjälper också till, men dom ser vi inte.

Men bland alla multnande växtdelar kryper ett av sjöns värsta rovdjur omkring, trollsländenymfen. Ett djur som lever sina första år i vatten för att sedan när den är stor nog klättra upp för ett vasstrå och där fullborda förvandlingen till trollslända. Även i luften är den en fullfjädrad jägare! Men åter till den intet ont anade gråsuggan. Rätt som det är smäller det till och gråsuggan har ingått i näringskedjan.

Även buksimmaren som faktiskt bär med sig en bubbla av luft för att kunna andas när den dyker ner i sin jakt på mat riskerar att hamna i trollsländans käft.

Nu går ju inte trollsländenymfen säker den heller, rätt som det är så hamnar den i magen på en abborre som i sin tur kan hamna i gäddans gap. Vilken vi senare kanske har turen att fånga till middag! Tänk att gamla blad kan bli till en middag!

Här har ni en trollslända på jakt!

trollsländenymf

Vill ni läsa mer om trollsländan så kan ni göra det här:
fakta om trollsländor

Här finns än mer fakta om småkryp vid vattnet:
Småkryp

Småkryp i skog och sjö

Hej igen!
Nu har höstterminen dragit igång och vårt första arbetsområde handlar om småkryp, eller kanske att man skall säga ryggradslösa djur.
Vi har hunnit med att undersöka småkryp i skogen och i Byttorpssjön i vår jakt på småkryp. Vi har hittat flera olika djur som har olika roller i ekosystemet. Allt från nedbrytare till rovdjur. Djuren vi fann både i skogen och i sjön hjälper oss att förstå samband som näringskedjor och hur allt i naturen ingår i ett evigt kretslopp.

Mål med arbetsområdet är:

Att känna till olika småkryps roll i ekosystemet.
Att känna till olika småkryps fortplantning.
Att kunna använda en artnyckel för att känna igen olika småkryp.
Att kunna känna igen olika ryggradslösa djur.
Att kunna förklara varför de lever som de gör.
Att kunna göra egna näringskedjor och näringsvävar.
Att kunna begrepp kopplat till arbetsområdet.

Här hittar ni bedömningsmatrisen till arbetsområdet.

ps. I går hittade vi ett praktexemplar av Sveriges största spindelart, kärrspindeln. Den kan bli över 7 cm i diameter. ds

De fiskar vi skall känna igen är följande:

abborre, gädda, mört, gös, ål, brax, öring/lax, torsk, sej, makrill, rödspätta, pigghaj och sill/strömming

Det finns över 140 olika arter av fiskar i Sverige. Så alla kan vi nog inte lära oss!

Vill man läsa mer om fiskar så kan man titta på den här sidan:

http://www.svenskfisk.se/fiskarter-och-fisket/vanliga-arter.aspx

Det är bara att välja vilken fisk man vill lära sig mer om!

Nu har vi hunnit med att dissekera fiskar. Abborrar, mörtar och gäddor var de fiskar vi undersökte.
Vi såg lätt skillnad på de tre fiskarna. Alla fiskar hade fenor, men de sitter på lite olika ställen. Abborren har två ryggfenor, gäddans enda ryggfena sitter väldigt långt bak på kroppen. Gäddan har en väldigt stor mun, mörten en väldigt liten! Vad säger det om vad de äter? Gäddans färg säger också den en del om hur den jagar, kamouflagefärgen gör att den lätt kan gömma sig för sitt byte.

Om fiskarna ser olika ut på utsidan så var de ganska lika på insidan. Gälar, hjärta, lever, magsäck och tarmar har ju alla fiskar. Simblåsa har de också. En del av fiskarna hade rom eller mjölke i sig. Mängden ägg gjorde att vi pratade om varför det är så många ägg. Det är ju väldigt få fiskar som lever tills de blir fullvuxna. De flesta blir mat till andra fiskar.

Ett av målen med arbetsområdet är att kunna namnet på fisken olika delar.

Bild från http://openclipart.org.

Nu har vi kommit fram till fiskarna i vårt arbete med livets utveckling.
Vi började med den första cellen som man tror uppstod för ca 3,5 miljarder år sedan.
Efter den kom det flercelliga livet för ca 600 miljoner år sedan.
Då tog allt fart med allt från trilobiter till ortoceratiter.
Just ortoceratiter finns det massor av i golven på vår skola.
Pikaian var det första djuret som hade ryggrad, den är ursprunget till fiskarna.


Här kommer några videolänkar som visar hur stora en del av forntidens fiskar var.

Megalodon

evolutionen på 5 minuter

Mediapoolen har gjort om sin sida och nu verkar det mesta vara klart.
Upptäckte två nyheter nyss och det är att det finns appar både för Iphone och Android, det kan ju vara kul att ha!

Sök på SLI.SE Play

På Unga fakta har de ett bra material som går igenom livets utveckling. Där finns massor att läsa!

Livets utveckling

På På

Nu har vi hunnit arbeta med olika religioners berättelser om hur världen och människan skapades. Vissa likheter finns bland vissa religioner, men hos andra hittar vi helt andra berättelser. Vi har sett på två filmer som tar upp två olika skapelseberättelser. En handlade om skapelsen enligt den fornnordiska mytologin den andra om skapelsen som den beskrivs i gamla testamentet.

Odens rike-skapelsen

Vi har också hunnit med att prata om Big Bang teorin. Det är hisnande tankar som väcks när allt som fanns innan Big Bang var en punkt där allt material till universum var samlat. På ett sätt fanns även tiden i den punkten. Massor av frågor kommer naturligtvis när vi pratar om detta. Men det är spännande och svårt att förstå. Men det är vetenskapliga observationer som ligger till grund för teorin och teorin utvecklas ständigt genom nya upptäckter. Vi såg en film som handlade om Big Bang och livets utveckling.

Big Bang

Livets utveckling

Livets utveckling 2

Livets utveckling 3

Hej igen!

Nu är vinterlovet över och vi har efter att ha gått igenom vårt senaste NO-prov om vatten börjat arbeta med ett nytt temaområde. Nu arbetar vi med livets utveckling. Vi har redan pratat om olika skapelseberättelser, allt från fornnordiska, antik grekisk till Hinduism och även de Kristna och Muslimska skapelseberättelserna.
Vi kommer självklart även att arbeta med Big Bang teorin och den vetenskapliga synen på livets uppkomst.

De mål vi har för det här arbetsområdet är följande:

• Kunna berätta om Big Bang teorin.

• Kunna berätta om livets uppkomst enligt den vetenskapliga teorin.

• Kunna berätta om Darwin och hans utvecklingslära.

• Kunna berätta om olika skapelseberättelser från olika religioner.

• Kunna berätta om hur olika arter anpassat sig till olika levnadssätt.

• Känna igen och kunna namnge 10 vanliga svenska fiskar och kunna berätta om hur de lever.

• Kunna namn på fiskars olika kroppsdelar och kunna berätta om fiskars fortplantning.

Fiskarna på slutet är valda dels för att vi har våra akvariefiskar att titta närmare på samt att det finns så många olika arter och levnadssätt bland dem att de kan illustrera hur en organism kan anpassa sig till olika miljöer och på så sätt ge upphov till olika arter.