Hittade en sida till som kan vara kul att kolla igenom. Här kommer den:

Professor vatten

Nu börjar vi närma oss slutet på vårt tema område. Målen med arbetsområden som vi pratade om i början av arbetsområdet är följande:

Varför tar vattnet aldrig slut?

Hur ser en vattenmolekyl ut?

Vad heter den på kemispråket?

Vilka atomer ingår i en vattenmolekyl?

Hur kan vatten vara, i vilka former kan vi uppleva det?

Vad är det som gör att vatten kan upptäda på olika sätt och hur är vattenmolekylen då?

Varför är vattnet så viktigt?

Hur mycket vatten finns det på jorden?

Varför flyter något i vatten?

Hur får vi vårt vatten och vad händer med det sedan?

Från sjön till dig och sen...

I måndags var vi på besök på vattenverket och vattenreningsverket.
Vi fick lära oss hur vårt vatten bereds innan det kommer ut i våra kranar där hemma.
Mängder med vatten produceras varje dygn. Ett badkar fullt med dricksvatten produceras varje sekund, det blir 3600 badkar i timmen.

På reningsverket luktade det kanske inte så gott. Men det var spännande att se vad vårt gamla vatten tar vägen när vi spolar eller har tagit en dusch. Sedan när vattnet är renat så rinner det ut i Viskan och vidare ut i havet.

På den här sidan kan du läsa mer om vatten.

Vårt vatten

Hej igen!

På måndag skall vi besöka vattenreningsverket och reningsverket.Det blir säkert spännande och intressant, kanske lite lagom äckligt också!

Vill man förbereda sig inför besöket kan man kolla på dessa filmer på mediapoolen:

Janne gör dricksvatten

Vatten och avlopp

Har ni frågor så tar vi med dom och har möjlighet att ställa dom på plats.

Vill ni börja träna lite på det kommande provet om vatten så kan ni gå in på följande sida:
socrative

Socrative är en sida där jag har möjlighet att lägga ut frågor som eleverna svarar på.
Mitt rumsnummer är 76026.

Socrative finns även som app för Iphone/Ipad och för Android. Äntligen kan man använda mobilen till något vettigt! Ska försöka hålla frågorna öppna under hela helgen.

En väldigt viktig del av arbetet med vatten är vattnets kretslopp. Att förstå och kunna förklara varför vattnet aldrig tar slut har vi pratat mycket om.

Att vattnet avdunstar och bildar moln som blir till regn som faller ner igen kan alla. Men vattnet kan ta vägen till så många olika platser innan det återigen rinner ut i havet.

När vattenmolekylen rör sig snabbt så "tappar den taget" om andra vattenmolekyler. Då kan den sväva iväg upp i luften.


Vattnet finns i allt levande, i dig och mig men också i alla djur och växter. En del vattenmolekyler kan hamna som is i en glaciär, någon annan långt ner i jorden där de kan bli fast under tusentals år.

Att vatten avdunstar från hav, sjöar och vattendrag kan de flesta som sagt var. Men mycket vatten avdunstar från träd och andra växter.

Vi själva andas ut vatten också. Prova att andas på ett kall fönsterruta så ser ni vattnet som kondenseraras.
Alla har väl skrivit sitt namn på en bilruta någon gång!

Vattnet går runt i ett evigt kretslopp, men det passerar många olika ställen på sin väg!


Bild från:
http://www.allfreelogo.com

Nu skall alla elever i år 4 ha egna inloggningar till www.mediapoolen.se.

Eleverna har tillgång till alla de filmer som vi använder i undervisningen. De kan även se andra filmer som passar upp till år 6.

Några bra filmer om vatten som vi har sett är följande:

Animated Science - Molekyler : Vattenmolekylen

Kemi nästa : Vatten

Kemi nästa : Salt

Dessa har vi inte sett än men jag tror de är bra!

Fatta fakta : Vatten

Earth savers : Ingen blått - inget grönt

Så här enkelt kan man göra en liten centrifugalpump! Det kan skvätta en hel del. Men det är ju bara vatten!

Hur funkar den? Vattnet pressas ut mot sidorna av sugröret när den roterar. Vattnet trycks uppåt av kraften och sprutar ut genom hålen.
Principen används även i "riktiga" pumpar.

När vi började arbeta med densitet som en del i ett större temaarbete om vatten så gjorde vi detta försök.

I burken hällde vi först ner matolja, sedan sirap och sist vatten. Men på grund av vätskornas olika densitet så blandades de inte och de bytte ordning. Matoljan flöt på vattnet, matoljan har lägre densitet än vatten. Vattnet sjönk under matoljan och lade sig över sirapen. Vatten har alltså lägre densitet än sirap och högre densitet än olja.

Vi lade sedan i saker av olika material. Beroende på densiteten så lade sig dessa på olika nivåer. Vissa saker flöt på oljan, vissa på vattnet och vissa på sirapen. Skruven sjönk ner till botten!

En kul sida att laborera med densitet är denna:

 http://phet.colorado.edu/en/simulation/density

Här kan man prova olika material och också upptäcka att för att ett föremål skall flyta måste det tränga undan lika många liter vatten som det väger i kilogram. Testa gärna!

Båtar av Play-Doh

Vi har pratat mycket om densitet och hur man kan påverka vattnets densitet genom att tillsätta salt. På så sätt fick vi ett ägg att flyta. När eleverna fick utmaningen att få en potatis att flyta ville många använda salt. Men tji fick dom! Hur skulle man nu göra? Någon grupp kom på att man kan göra en båt av potatisen. Sagt och gjort, fram med moraknivarna. Potatisbåtarna tog form och visst flöt dom. Man kan alltså få saker som är tyngre än vatten att flyta genom att ändra dess form.

Här handlar det om vattnets lyftkraft. På följande sida kan man undersöka sambandet mellan vattnets lyftkraft och föremålets vikt och volym. Man kan se att för att ett föremål skall flyta måste det tränga undan lika många liter vatten som det väger i kilogram.

http://phet.colorado.edu/sims/density-and-buoyancy/buoyancy_en.html


I dag hade vi en liten tävling som bestod i att grupperna fick en burk Play-Doh och utmaningen att få den att flyta. Den sjunker som en sten om man slänger i en klump i vattnet.

Snabbt kom de på att göra båtar av olika slag. När alla var klara hade vi en tävling. Den båt som höll sig flytande med flest stenar i vann.

Segrande gruppen lyckade hålla sig flytande med 42 stenar.

Båtar av Play-Doh

Idag hade vi en tävling! Vilken grupp kan göra en båt av Play-Doh som kan bära mest sten. Den vinnande gruppen lyckades hålla sig flytande 42 stenar. Gruppen som gjorde flera små båtar tänkte smart, men nådde inte ända fram.

Man kan få material som sjunker att flyta om man ändrar formen.

Ytspänning

Vi pratade om vattnets ytspänning. Med lite försiktighet kunde vi få föremål av metall av vila på ytspänningen. Vi provade med gem och mynt. Mynten var av aluminium. Det kan vara svårt att lägga i gemen och mynten på vattenytan, men det går!

När vi sedan testade att droppa i en liten, liten droppe diskmedel så hände något! Gemen och mynten for först iväg, sedan sjönk de!

Testa gärna hemma!

Varför det?

Jo, diskmedlet förstör ytspänningen.

Varför har vattnet en sådan stark ytspänning?

Vattenmollekylerna har en possitiv och en negativ sida, plus och minus. Dessa sidor binds, fastnar i varandra.
Därför har vattnet ytspänning.


Ett djur som kallas Skräddare går på vattnet. Det kan den göra tack vara ytspänningen.



http://www.flickr.com/photos/hepp/4591325321/sizes/m/in/photostream/

Hej!

Tanken med denna min första blogg är att jag ska kunna visa mina elever saker vi arbetat med och annat spännande.